Då och nu

I dag är det exakt ett år sedan jag blev mammaledig. Det känns himla avlägset. Men det hann födas en bebis däremellan, ett litet fnysande knyte som nu är ett ropande rullande roligt barn. Och jag hann ju rentav återvända till jobbet (om än för bara några månader den här gången). Tiden, tiden!

Skönt ändå, att jag fick de där månaderna hemma, två månader på dagen innan vi åkte iväg till Jorv och Hugo tittade ut 25 timmar senare. Två månader av lugn men också rastlös förväntan. Två vänner är gravida just nu, lustigt nog varandras namnen. Den ena med sitt första barn, den andra med sitt andra. Det är fint att få följa deras graviditeter, minnas den andlösa spänningen av att vänta sitt första barn, hur man visste exakt på dagen och procenten hur långt gången graviditeten är och vilken storleks grönsak eller frukt fostret liknar just den här veckan. Och sen den andra graviditeten, som liksom verkar rulla på där vid sidan om livet och det äldre barnet som måste matas tvättas nattas föras till dagis och kramas.

Jag hör berättas att man älskar sina barn lika mycket. Kanske på olika sätt, men lika mycket. Det tror jag på, liksom jag trodde på att folk sa att kärleken till ett barn inte är som något man tidigare upplevt (de hade ju rätt). Fast den där första graviditeten, den tror jag är speciell. Den får man aldrig igen. När allt är nytt och spännande och obekant och skrämmande och fint och galet och alldeles fantastiskt.

Lämna en kommentar

Filed under livet

Svenskspråkig panelhöna

Kielitaidon puute on kuin vatsatauti. Se vie energiaa ja leikkaa särmää omasta persoonallisuudesta, se muuttaa olon rapistuneeksi seinäkukkaseksi.

– ur Islantilainen voittaa aina, Satu Rämö

P och jag pratar om det ibland, hur våra finskspråkiga kolleger missar en dimension av oss. Jag är ju så rolig till exempel (tycker jag själv…), men mycket av det får jag svälja, eller förtvivlat leta efter ord så länge att poängen går förlorad. Det är synd. Jag är glad att min svärmor vill tala svenska med mig till exempel, så får hon hela det charmiga paketet som är jag ;).

Men jag kommer ju bra överens med mina kolleger ändå, trots att de får bara 80 % av mig. Skönt att det räcker :).

Lämna en kommentar

Filed under citat, jobb

Nio år senare

Grattis på 9-årsdagen bloggy!

Känns som att det var himla länge sen 2008. Mitt i studierna, bodde i Åbo. Jag hade inte ens varit på utbytet ännu! Läste svindlande många böcker det året minns jag från statistiken.
Men ändå är det så mycket som är samma: bor med en skäggig trevlig typ. Längtar av och till till Göteborg. Nina är en flitig kommentator på bloggen och någon jag sms:ar om stort och smått. Till exempel.

Var är jag om nio år till? Faktiskt så har jag äntligen börjat ta tag i projektet att skriva ett brev till mig själv i framtiden, jag tänkte göra det vid typ 15 och 18 men.. ja, vadå? Men nu vid 30 så! Tänkte skriva det till Jessica 40 år (yikes). Vad ska jag skriva, mest är jag så nyfiken på hur jag kommer att ha det då haha.

2 kommentarer

Filed under www

Equal

[…] you’ll know when the child-care work is equally shared. You’ll know by your lack of resentment.

ur Dear Ijeawele – Or A Feminist Manifesto in Fifteen Suggestions, Chimamanda Ngozi Adichie

Lämna en kommentar

Filed under citat

Vintern rasat

Vappen bakom, välkommen maj! Det såg inte så lovande ut den 29:nde när det slaskade ner flera centimeter ”snö”, men det blev mot alla odds en vädermässigt riktigt fin vapp. Jag jobbade under valborgsmässoafton, turen förkortades dagen före så vi hade inte gjort några planer utan tittade när vårens sjöngs in i Åbo och drack faktiskt champagne hemma, gott! På första maj gjorde J och Hugo Kajsaniemi-premiär, själv hade jag inte varit där sedan 2005 och just det besöket inkluderade hjärtesorg så bra med nystart. Kändes dock som att alla var antingen studerande eller min föräldrageneration, så får kanske jobba lite på hänget där under kommande år. Hugo ville inte alls sova i vagnen utan socialisera genom att smacka mot alla, när han sedan kroknade drog vi mot Kampen och vidare mot café Merenneito här i faggorna. Deras terrass var utökad och solig, och några kompisar joinade oss för skumpa och munk. Resten av dagen ägnade vi åt grillpremiär (vuxna), rullande över golvet (Hugo) samt vagnpromenad (alla). Mysig men kanske lite onödigt osocial vapp, nästa år kanske vi måste försöka hitta på lite mer avancerat program?

Lämna en kommentar

Filed under fest

En onsdag i nådens år 2017

I dag förde vi bebén till Lilla Luckan där Björn Fagerholm var och fotograferade. Han verkade väldigt symppis och jag har sett hans bilder på kompisar och kompisars barn tidigare, så jag är förstås supernyfiken på att få se bilderna på vår linslus. Hoppas de kommer fooort.

Väntar också på min 30-årspresent åt mig själv som jag precis klickade hem – farväl knastrande iPhone-hörlurar som säkert tutar ut mina podcaster åt halva bussen, välkommen rosa skönheter! Hade även äntligen tänkt beställa flygbiljetter till Göteborgs bokmässa, men dels är det tight med hotellrum, dels känns stämningen kring mässan just nu ganska dålig i och med rasisterna och författarnas därpåföljande bojkott. Följer med läget och hoppas på kraftigare ståndpunkt från Bokmässan.

Nu är min vardagshelg strax slut, kanske lite House of Cards ännu, yes? *sist på bollen* I ett hopplöst försök att hinna ikapp mitt sociala liv har jag imorgon både lunch- och middagsdate bokad. Snacka om introvert-urladdning :D.

2 kommentarer

Filed under shopping

Mammalådetankar i efterhand

Åh, nygravida Muffins hade bloggat om mammalådan 2017 och det var roligt att se på bilderna. Jag gillar nästan regnbågsbodyn bäst, liksom den gråa som Muffins också lyft fram. Samt det faktum att byxorna verkar vettigare än dem vi fick, de där helsparkbyxorna till exempel, 80-talet ringde och ville ha dem tillbaka och fick dem tydligen också, bra så!

Sen är det tyvärr ett faktum att vi inte använde särskilt många produkter ur den låda vi fick (skrev om den här och här). Jag är otroligt imponerad och tacksam över att finska staten erbjuder det här alternativet, och det var såå spännande att få hem lådan förra våren. Hugo föddes dessutom en sådan tid på året att ylle- och collegehalaren passade honom bra hela den kalla tiden. De, liksom den underbara åkpåsen, har varit superba, liksom rånarluvan, talket och babynagelsaxen och kanske något till. Tyvärr satt många av kläderna extremt dåligt på Hugo, som må ha varit extremt spinkig, men jag har hört det från flera andra håll också. Vi försökte använda t.ex. de mintrandiga sparkbyxorna, men han fick in båda benen i en bunt och det gjorde ingen glad. En del av bodyna var riktigt bra, men obs storleksmässigt enorma! Väntar du barn nu: köp några 50:or och 56:or från t.ex. KappAhl och Lindex, mammalådekläderna funkar först senare.

Får vi någon gång ett andra barn kommer jag med glädje att stoppa ner hen i åkpåsen igen. Men då kommer vi att välja penga-alternativet.

4 kommentarer

Filed under babyliv