Carpe mammaledigheten

Äntligen är januari slut säger alla, vad lång den var! säger de också och jag håller alls inte med. Nu är det mitten på februari och det är ljuvligt att det är ljusare men hur är vi redan här, barnet blir större och jag blir äldre och måste snart jobba igen. Så jag carpar mammaledigheten och bokar kalendern full. Träffar kompisar, äter fastlagsbullar, lunch och brunch. Ordnar mammaträff med sju 2016-babyn på vårt golv och mammor som jag känner sedan lågstadiet/Göteborg/jobbet/vattenjumppan. Läser nyaste Kepler-deckaren som är tjock och går fort att läsa, men bra är den tyvärr inte. Funderar orimligt mycket på babykläder. Orimligt! Prickar av grejer att införskaffa inför Asien-resan. Går på teater som är dålig och Sandra Beijers föreläsning som är bra. Äter svindyra tapas och dricker en svindyr och en gratis juice. Köper tulpaner. Åker bil till Savolax och sjunger Sov du lilla videung kanske tjugo gånger på vägen hem. Pussar mjuka hamsterkinder. Köper en diskmaskin. Vänstrar mot Radhuset genom att titta på Oikotie och drömma om fönster åt tre håll. Promenerar längs stranden och tänker att jag alltid vill bo här var vi inte har råd att bo större/nyare. Känner med fingret i ett tandlöst gap och känner ett vasst hörn. Pratar med mina chefer. Tittar på tv-serier och tänker att jag har hela tredje säsongen SKAM kvar. Tänker att J ska på arbetsresa och att jag kanske ska titta ett avsnitt eller fyra då. Kokar potatis, kokar majs och batat. Köper en födelsedagspresent men borde köpa fler. Tänker på alla böcker jag kommer att hinna läsa när jag i två månader ska jobba längre bort och ha långa lunchraster. Tänker att telefonbatteriet blivit dåligt och att jag kanske måste ta med laddaren till jobbet sedan för att kunna skriva till J på lunchrasten och fråga vad de gör. Tänker att jag redan nu saknar Hugo om jag inte fått hålla honom i famnen tillräckligt under dagen. Tänker att jag inte haft på mig annat än gravid- eller amninsgskläder på över ett år. Tänker att jag borde rensa min garderob. Tänker att vi borde rensa våra skåp. Rensar Hugos strumplåda och hittar en kvarglömd ministrumpa. Eller egentligen två, för i det här huset finns inga udda strumpor.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under livet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s