Taivaslaulu

Nu finns den äntligen i pocket, Pauliina Rauhalas Taivaslaulu, och jag ser det som mitt personliga projekt att försöka få så många människor som möjligt att läsa den. Svärmor fick den redan i julklapp, men mitt korståg har bara börjat. Det här hushållet fick ett eget exemplar i dag och J ska kärleksfullt tvingas läsa den. Själv vill jag läsa om åtminstone utvalda passager. Observera alltså att den här boken fanns på min topp tre av lästa böcker förra året, kanske den finaste finska roman jag läst någonsin? Jag läste den i oktober, men många formuleringar har etsat sig fast. Den handlar om ett liv som är så långt från mitt eget, men är inte just det det bästa med fiktionen?