Den obligatoriska sminkspegelbilden
Jaha, då har jag upplevt Min Morgon och direktsändning då! Superskoj, även om tiden inne i studion som vanligt gick väldigt fort. Och så låter man ju så konstig i tv/radio, min röst är såå mycket behagligare inne i mitt eget huvud 
.
Essie Tart Deco matchade dessutom Svulten, det var en oplanerad bonus!
Imorgon hörni, då tycker jag att ni ska slå på digiboxen lite efter halv åtta på morgonen. Inklämda mellan skatteparadis och körtelfeber talar nämligen Peppe och jag om Hannele Mikaela Taivassalos vampyrroman Svulten. Och så kanske fluff och glitter-citatet är med?
Jag har ännu inte valt varken outfit eller nagellack. Ääh!
Det visades förlossnings-tv på gymmet i dag. Så länge man inte har hemskt obehag för det tycker jag psykologin fungerar ganska bra: de brittiska barnmorskorna ropar Puuush! och gymmarna stånkar ikapp med mammorna. Great success!
Katta Kvack ska få barn igen, yay för Katta!
Katta och Mirijam har startat preggoblogg, yay för mig!
Man kan nämligen fråga sig varför jag som icke-gravid finner förlossningsberättelser, mammabloggar och barnvagnsfunderingar så intressanta? Och förlossnings-tv, á la Sydänääniä, Barnmorskorna och Född 2010! Och det har varit så här redan när jag var liten (typ tio). Kanske inte slempropparna då, men barnvagnar etc. Har alltså själv inget svar på det här (annat än att jag diggar barn), men med tanke på att jag varken är gravid eller jobbar inom sjukvården vet jag förvånansvärt mycket om bilstolar, slemproppar och sömnmetoder. Ask me anything!
Ungefär så här såg min morgon ut. Höhöhöö. Vältalig som jag är kläckte jag ur mig något om hur ”Jag gillar psykologiskt mörker, inget fluff och glitter liksom”, vilket bevingat citat alltså… Allt detta (?) och mycket mer (inklusive livesändning från studion!) 15.4!
I april ska jag vara med i Peppes bokklubb i MinMorgon, jee! Inför mitt framträdande i livesändningen ska det också spelas in en intervju/presentation av mig som sänds i samband med bokklubben en månad tidigare, så i dag har jag pratat med en av programledarna om när vi ska fixa den. Blev bara så otroligt Svenskfinland av alltihop: Peppe känner jag ju lite grann, känner även författaren till boken vi ska prata om och så sa ännu programledaren H att han var på samma polttare som J i helgen. Man ba: of course you were.
Melodifestival schmelodifestival. Kommer att titta på ESC som alla år sen i maj, men orka bry sig hundra år i förväg? Piffar upp i flödet genom att retweeta den fnissframkallande hashtaggen #finlandssvenskasagor. Min favorit hittills är den André Wickström kläckte: ”Tant Grön, Tant Gredelin, Staffan Bruun”.
Hundra år efter alla andra har jag lyssnat på min första Alex & Sigge-podcast. Är åtminstone så cool och hipp (alternativt tv-seriejunkie?) att jag till skillnad från dem insåg att de pratade om helt olika tv-serier där i början. Sigge gick på om Girls och Alex ba: ”Alltså jag tål inte det, med den där douche jar:en och så!” Douche jar:en finns dock i serien New Girl, ha!
Jag förstår ju att ni alla håller andan av spänning i väntan på min årssammanfattning, och den är nästan färdig men ni får ge er till tåls ännu några timmar till. Sitter nämligen på en mycket skumpig buss in till hufvudstaden där jag först ska hänga med Nina som är på genomresa, och sedan ska jag utnyttja en av mina julklappsbiobiljetter och gå på Life of Pi. Men sen så!
Jaha, då har jag rensat tårkanalerna inne hos Muffins då. Heh, när jag var liten var jag sådär lagom kallhjärtad som knappt grät när Simbas pappa/Bambis mamma dog, numera får jag nästan en tår i ögat av typ Satuhäät (!!). Med den här utvecklingstakten kommer jag typ att böla till Pikku Kakkonen och tians nyheter om vi får barn nångång.
Ni vet det där HIMYM-avsnittet när hela gänget ska se Superbowl i efterhand och därför måste skydda sig från att höra resultatet innan de sett matchen? I dag är jag i samma situation, fast med… Suomen Huippumalli haussa. Heh. Är dessutom två avsnitt behind, så nu gäller det att se ikapp snabbt som attan innan någon går och möläyttär vinnaren.
Smulan var inne på det för ett tag sedan, och jag blev påmind om det när jag såg Ninas fina vinterbild samt surfade på lite inredningsbloggar imorse. Att det är kiva att använda en riktig kamera alltså. iPhone och Instagram i all ära, älskar dem sanslöst, men det är trevligt med ”riktiga” bilder också. Som inte blir korniga när man förstorar dem, och som kommer med annan bredd än den där sedvanliga kvadraten. Så jobbigt är det ändå inte att ibland koppla kameran till datorn när man vill blogga med bilder. Dessutom älskar jag ”Kauniit ja rohkeat*- funktionen”, d.v.s. den där när man lägger fokus på något i sidan av bilden och resten blir suddigt. Ett mkt vanligt grepp i tv-serien minns jag, det var ett enda hoppande mellan Ridges plastansikte och Brookes gråtande öga (det rann alltid tårar bara ur det ena ögat, något som fascinerade mig och A oerhört).
*) The Bold and the Beautiful alltså.
Nu ska vi på intet sätt jinxa denna händelse, men försiktigt viskande kan jag hinta om att det händer något aldrig så långsamt, men ändå något på det där ena förhistoriska dokumentet på min dator. Typ att siffran som räknar sidor faktiskt ser annorlunda ut. Och att jag febrilt slår upp synonymer till anse och hävda i min bautatjocka synonymordbok.
Fun fact: vann ordboken i ett tv-program om det svenska språket anno 1997. Jag var inte ens tio år fyllda, höll på att drunkna i lagets fula gröna t-skjorta och Ville Pusa var programledare och sjöng Jag ville bara ringa som någon slags underhållning mellan frågorna.
Innan jag går helt bok-bananas i dagarna fyra tycker jag vi tar och myser över tv-hösten en stund. I give you:
Downton Abbey, Revenge, HIMYM, New Girl (fortfarande lite skeptisk till den, men den hänger liksom med), Parenthood, The Big Bang Theory, Criminal Minds, Suomen Huippumalli samt Solsidan.
Ei paha!
Mvh, Har även ett liv utanför hemmet_87
Kolla vad roligt och nördigt! Hade ni känt igen ritningarna utan texter? Iaf Carries och Friends-hemmen hade jag nog klarat av själv. Bonus: så här ser huset där Friends spelades in ut på riktigt!
(Åh, kan inte Big Bang Theory börja snart igen?)
Tjoho, nu är min Gilmore Girls-samling komplett! Fick säsong ett av J en av våra första jular (kanske rentav den första?) och har sedan i sakta mak samlat på mig resten. Sjuan har jag jagat länge, den har kännats ohemult dyr men fanns nu äntligen på -46 % rabatt på CDon. Kanske hinner klämma in omtittning sedan vi sett klart Suits och innan höstens serier brakar igång?
Nä vet ni vad. Nu ger jag upp Bunheads. Stängde av mitt i avsnittet och kollade halva Suits-piloten i stället. Veckans bästa beslut!
Jag håller (efter att ha sett tre avsnitt) i princip med nästan allt Maria skriver om nya serien Bunheads. Det är Amy Sherman-Palladino som ligger bakom den, och det är såklart orsaken till att Maria, jag och andra som saknar Gilmore Girls kollar in den. Las Vegas-dansaren Michelle (lika lång, mörkhårig och pladdrande som Lorelai) blir stupfull och gifter sig med sin beundrare Hubble, som dagen efter vigseln tar henne till sin småputtriga lilla hemstad Stars Hollow Paradise. I den första (?) scenen som visas från Paradise ser man en dansstudio – Miss Patty! hinner jag säga innan Kelly Bishop alias Gilmore-mormor Emily dyker upp i bild. Bishop är sig precis lik, helt lustigt men man undrar ju om hon kan spela en annorlunda roll? Nåväl, precis som Maria skriver är det ändå Michelle och Fanny (Bishop) som är de intressanta i serien, tonårsflickorna är fortfarande väldigt schablonartade och i det tredje avsnittet finns en jättefånig förklaring till varför bitchen är bitchig-scen.
Småputtrigt, och serien har sina stunder, men någon ny Gilmore Girls är den nog tyvärr inte. I brist på bättre tv-serier (söker fortfarande tips hörni!) så tittar jag troligen vidare ändå.
Min personliga favorit var dock Estlands Kuula. Hör nu bara! Dessutom tål han ju att tittas på, den där Ott.
Bra dagar nu! Bokbabbel-bloggy fyllde sju år och jag firade med Bloggkommentatorbesök. Solen har gassat från blå himmel, jag har gått till jobbet utan jacka och det har ätits både lösviktsglass och Teatteri-sallad utomhus. Lillebror har flyttat in så gott som next door och redan snyltat in sig på vår grill, medan vi i sin tur tittade på Ice Age på deras nya maffiga tv. Hade faktiskt inte sett den filmen tidigare, passade mitt slöa morgontur+pollenallergi+flyttstök-huvud perfekt.
Och så har vi påbörjat projekt Flytt också! Blev kanske lite förskräckt över att vara gift med någon som har en bränd CD med texten Kebab-mix på, men who am I å andra sidan to talk som äger ett exemplar av Sweet Valley Confidential-boken…? Golvytan täcks i stadig takt av bananlådor fyllda med böcker medan furumonstret till Lundia står där in all its naked glory. Den hyllan är sjukt bra för bokhamstrar som jag själv, det kommer man helt enkelt inte ifrån. Men måste den vara så… furufärgad? Önskar att vi hade tid/energi/utrymme för att måla den vit så som Ida gjorde medan hon ännu bloggade (VINK VINK), den ser ju heeelt annorlunda ut då! Men man måste tydligen slipa bort lacket först. Nån som är sugen på att slipa och måla 32 hyllplan och fyra stegar? Hallå? Anyone?
